Dock finns det nackdelar med att vara vaken så himla tidigt.. Till exempel det faktum att jag började bli hungrig typ vid elva men inte borde äta förrän ett, för att jag inte ska dö av hunger och crankiness på jobbet.. Min kropp är inte van vid att stiga upp tidigt och äta frukost och grejer, det fuckar med hela min rutin ju!

Idag kan ni minsann tro att jag har varit produktiv! Jag vaknade när min syster gick till jobbet, klockan kvart i sju. Tänkte äh, jag behöver inte stiga upp förrän om flera timmar och kan somna om. Men jag kunde inte somna om! Så jag läste lite Harry Potter, fixade lite frukost, lade mig i sängen och tittade på Gossip Girl och åt frukost i sängen. Sen steg jag upp på riktigt, duschade, klädde på mig, och allt innan tio på morgonen! Detta är riktigt sjukt, kan jag berätta, för annars stiger jag mycket sällan upp före tio om jag inte absolut måste.

Nu har jag också hunnit ta tag i sånt som jag verkligen borde, typ att skicka tillbaka student-korten och fylla i lönelappar för juli (lönelappar, för övrigt, alltså. ÅNGESTEN. Jag hatar verkligen blanketter och saker att fylla i och jag fattar ingenting och siffror och timmar och datum och jag får ett bryt.).
Jag har också hunnit med att komma på den perfekta födelsedagspresenten till min far! I och för sig en månad för sent, men men. Bättre sent än aldrig, right?

Jag är, med andra ord, sjukt stolt över vad jag åstadkommit med mitt liv denna förmiddag. Ville bara skryta lite med det.

 

Och så en motiverad webcam-bild på imorse när jag kände mig rätt nöjd med livet, med regnet utanför fönstret, Gossip Girl på skärmen och oboy i Lilla My-muggen. Det är nästan så att inte ens tanken på att jag ska jobba ikväll kan göra mig nedslagen. Nästan. 

PUSS!

Hittade en spotify-playlist som jag skapade i vintras idag. Lyssnade på den lite grand medan jag låg och läste och kände bara på ca varje låt att HELVETE vilken bra musiksmak jag har!

Så vackert

Den tycker jag att ni borde lyssna på. Jag tycker att alla borde lyssna på den, och älska den. För den är skitbra. Jag la till en låt idag också som jag tyckte hörde hemma och känner bara mmmmm jag ska sitta och lyssna på denna listan hela kvällen för jag är ett freaking genius. 

Och annars kan jag nog inte påstå att jag har åstadkommit speciellt mycket idag. Jag har läst ut "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag" och den var så himla bra. Tänkte när jag såg den på bibblan, att en bok som heter så kan ju inte vara dålig direkt. Och det var den inte heller! Den var jättebra. Läs den. 

Jag har också hunnit med att skriva ett brev till min fina kusin, som jag ämnar att posta imorgon på väg till jobbet. 

Men det är också ungefär allt jag har hunnit. Funderar starkt på att ligga i sängen resten av kvällen också, jag har liksom choklad within my reach och bra musik och så såatteh.. jag kan inte riktigt se någon anledning till varför jag skulle stiga upp, ungefär. 

Sedan jag uppdaterade senast har det ju för tusan hunnit vara sommar i Sverige! Den varade väl i typ tre dagar, men ändå. Denna badkruka har till och med hunnit bada! Igår efter jobbet åkte vi iväg och solade och badade och det var fint. Nästan bäst var det faktum att vi åkte till en badstrand någonstans i skogen åt helvete långt härifrån så risken att jag skulle springa in i någon jag känner var inte speciellt stor. Det kändes mycket bra, jag hatar att träffa en massa bekanta när jag badar. Det blir så pinsamt, liksom "hej hej, här står jag i en bikini som motsvarar lika mycket coverage som mina underkläder (eller nej mina trosor är större än denna bikiniunderdel) och det är ju helt normalt att alla ser mig i det minst smickrande plagg som finns i världen." Lite så. Eller det kanske bara är jag som tänker så, jag vet inte.

OBS: sjuk grej är att jag inte har bränt mig röd någonstans på kroppen och det har ändå varit väldigt soligt i flera dagar! Nytt rekord.

Men i alla fall. Det var skönt att bada och sedan åkte vi till Gustav och hängde och åt en massa god mat och pratade och tittade på film och det var väldigt fint.

Idag sov jag länge och har ca noll pepp inför att jobba kvällen nu.. I och för sig ska jag väl inte klaga för efter idag är det bara tre veckor kvar och jag får ju betalt i alla fall men allmän känsla inför livet idag: jag orkar inte.

Och förresten! Jag har också hunnit spela vuxen och hängt med finaste Hanna till IKEA och stöttat henne i hennes inköp till sin nya lägenhet och JAG FATTAR INTE ATT VI HÅLLER PÅ ATT BLI VUXNA FÅR PANIK JU men det var kul.

Guess what?! Just nu är min första lediga kväll på vad som känns som flera månader sedan. Jag inser att det kanske är en vecka, men ändå. Det känns som väldigt länge sedan och jag njuter väldigt mycket av detta. Sitter just nu i soffan och har chips, choklad, lösgodis och sprite inom räckhåll. Ganska nöjd. Mamma och Cornelia har röstat fram att vi ska se någon deppig film om en drug addict, jag röstade på Walk The Line, men men. Jag tvivlar i och för sig på att jag skulle orkat hålla mig vaken och se hela den med tanke på att den skulle vara slut typ vid ett så det är ganska lugnt. Dock är jag trött på deppiga filmer och känner lite såhär: när det finns så många sjukt bra Gossip Girl-avsnitt, så kvällen är för kort för att se en halvbra film.

Så där har ni min kväll i ett nötskal! Godis, chips, film och kanske lite Gossip Girl. Tur att man har ett liv and all that jazz.
Jag ska dock inte klaga på bristen av action i mitt liv just nu, för att jag är så jävla trött så jag är sjukt nöjd med att ha det precis såhär.

PUSS!

Det här med att min pappa och bror och hans kompis är på musikalen Sweeney Todd i London just nu? Lite avundsjuk på det faktiskt. Själv ligger jag i soffan med matkoma till max och osar vitlök. Anstränger mig för att inte somna mitt i filmen jag håller på att se, och skulle egentligen bara vilja sova. I sisådär tolv timmar, kanske. Och lyssna på min bästa ljudbok Harry Potter & The Philosopher's stone (är så himla inne i den så jag lyssnar hela hela tiden! Bästa tidsfördrivet.) Det skulle jag vilja göra. Om jag inte var i London och hängde och såg Sweeney Todd som musikal, vill säga.

Hej hej hej! Jag är helt slut, as per usual. Imorgon är jag inne på min sista jobbdag innan jag får lite helg, (en av mina två lediga helger på sommaren!) och det känns väldigt, väldigt skönt. Dock har jag inga storslagna planer på att ha ett liv nu när jag är ledig eller så, utan jag planerar att ligga i soffan och sova. När jag vaknar kanske jag vilar lite. Sen sover jag lite till. Och choklad planerar jag att äta också!

Ni hör ju vilket drag. Men jag är ganska nöjd med att ha det så, så jag klagar inte!

Det mest spännande som hände idag var nog en nytänkande förolämpning som jag fick av en brukare, det lät såhär: "Du fattar ju ingenting, helt dum i huvudet, har du åderförkalkning eller?"
Och jag bara, ja. Jag har nog det. Det är därför jag är som jag är!

Annars så hade jag nog ingenting viktigt att säga idag. Tänkte sova lite på soffan till Harry Potter-ljudboken (min bästa vän just nu) och hoppas på att min mamma och syster har tänkt ut och lagat någon bra mat till när jag vaknar. Nej, jag är inte bara lat, men jag steg upp klockan kvart i sex imorse och tog mig till jobbet genom att gå genom hela deppiga Gislaved i ösregn, medan de låg och sov och hade semester. Då kan de väl tycka lite synd om mig nu?

Anyway. Sova, var det.

Nu har jag varit ledig en hel dag så imorgon är det dags att jobba igen. Är väl inte världens peppaste direkt men jag måste ju växa upp och bli mogen och börja jobba och tjäna mina egna pengar någon gång i mitt liv så det är väl bra att jag vet hur det är. Ska väl inte tycka synd om mig själv!

Har i alla fall haft en ypperlig ledig dag. Hasat runt i mjukiskläder hela dagen, osminkad och jävlig. Tittat på en massa Gossip Girl, läst en halv bok, ätit massa kladdkaka. Sen kom två av mina bästa, Hanna och Lina, så myste vi och pratade en massa som bara vi kan. Så himla bra kväll helt enkelt! Men nu ska jag sova, i och med att jag ska upp klockan nollfem fyrtiofem imorgon. Ja ja, jag har i alla fall laddat ner lite sommarprat att lyssna på på vägen till jobbet! 

PUSS

Jag tog mig ur soffan till slut! Gick en promenad, stannade för att posta mitt brev, och sedan råkade jag stanna ganska länge på bibblan.
Alltså, jag älskar verkligen biblioteket! Jag gick dit idag för att låna Harry Potter and the Philosopher's Stone. Den fanns inte inne, men jag kom likom ut med fyra andra böcker. Dessutom såg jag kanske tio till som jag ba "åh, måste läsa!" men insåg att jag inte hinner läsa allt på en gång. Jag känner alltid bara "ååh det finns så himla många bra böcker att läsa, måste läsa alla NU" när jag är där. Och det är en rätt fin känsla tycker jag! 

Men jag måste berätta. När jag stod och tittade på alla titlar i hyllorna och bar på typ sex böcker och kände mig som en nörd, så passerade någon random dam som jag råkade få ögonkontakt med. Det roliga med detta var att hon bara "Hej, jobbar du här?" och jag bara.. eh, nej.
Och sen stod jag där med alla mina böcker och illiusionen om att jag såg ut som Blair Waldorf krossades, och ersattes med sanningen: jag ser ut som en bibliotekarie. Japp okej, det är väl bra att man kan få lite självinsikt..



Puss och kram från bibliotekarien!

Idag har jag klätt ut mig till Blair Waldorf lite grand. Just nu jobbar jag på att orka resa mig ur soffan så att jag ska få alla mina stordåd uträttade någon himla gång. 

Eller det var väl inte ens några stordåd jag planerade, i och för sig. Jag hade planer på att skicka ett brev, lämna in en engångskamera, och låna en bok idag. Det är tre ärenden. Det tar inte ens speciellt långt tid. Inte alls, egentligen. Det tar antagligen mig längre tid att förbereda mig mentalt och orka stiga upp ur soffan och ta på mig skor, än vad det gör att faktiskt uträtta dessa ärenden. 

Det känns bra, det här med att jag är så himla produktiv och effektiv.

Bara titta! Perfektion personifierad, typ.

Jag tänker ganska ofta att jag borde börja äta nyttigare och på riktigt börja motionera mera. Inte för att jag är missnöjd med mitt utseende eller för att jag tycker att jag är tjock, för det mesta orkar jag inte lägga ner negativ energi på att vara ledsen över några extra kilo, men för att jag skulle bli mer nöjd med mitt utseende. Det är inte så att jag går runt och tycker att jag är skitsnygg hela tiden (eller egentligen någon gång för den delen) men jag kan ändå för det mesta se mig själv i spegeln och liksom acceptera hur jag ser ut och tycka att det är helt okej ändå, att jag duger helt okej. Det som är jobbigt är inte en röst som säger "du är äcklig och tjock och ful" och jag är glad att den har i stort sett utplånats från min hjärna (förutom vissa svaga dagar), men det är en liten röst som säger till mig att "du hade kunnat vara bättre. Du hade kunnat vara så mycket snyggare om du började träna och slutade äta så mycket. Du hade blivit mycket, mycket snyggare och alla hade tyckt om dig mer och du hade fått killar efter dig om du bara var lite smalare, lite hälsosammare."

Den rösten är så jävla jobbig. För jag vill liksom inte bry mig om den, men något i mig vill ändå vara den personen. Den jättesmala och snygga personen som tydligen finns inom mig, men som inte riktigt syns ut, den jättesnygga som alla bara faller för eller vill vara. Klart att jag vill vara den personen! Det är den där längtan, den fåfänga längtan som jag önskar att jag inte hade, som gör mig osäker. Det är den längtan som gör att jag får dåligt samvete när jag äter onyttigt, när jag fikar så ofta som jag gör, när jag äter så mycket godis, när jag prioriterar den godaste maten. 

Sedan får jag dåligt samvete för att jag låter den fåfänga, tramsiga rösten ta över, jag skäms över att jag bryr mig så mycket. 

Och så går det runt. 

Jag önskar att jag kunde äta vad jag vill, njuta av varje chokladbit jag äter, sitta i lugn och ro och fika, ta en portion till när mamma lagar hennes goda lax. Jag önskar att jag kunde göra som jag ville och bara njuta av det, utan att få dåligt samvete. Jag önskar att jag inte brydde mig om hur jag såg ut eller vad andra människor har för åsikter om mig och mitt fett. 

Men å andra sidan, önskar jag att jag var den där personen. Hon som kan stå emot, hon som aldrig fikar och är nöjd och glad med ett äpple istället. Hon som väljer gurka och morötter före chips, hon som inte tycker om söta saker och föredrar ett knäckebröd till en rostad macka med ost och marmelad. Hon som är smal och snygg och aldrig låter frestelse ta över, hon som på riktigt är nöjd utan allt det onyttiga. 

Så sitter jag och tar lite choklad, jag tänker "bara en bit" och så känner jag smaken. Tänker att aldrig kommer jag bli den som är nöjd med en frukt. Tänker att jag aldrig kommer bli den smala och snygga Miranda som är sitt bästa jag. 

Jag vill bara säga till den där rösten att jag inte bryr mig, att den snygga och smala och perfekta Miranda inte existerar. Att jag är jag och jag älskar mat, godis, efterrätt och fika alldeles för mycket för att någonsin bli hon. Hon finns inte, det är bara jag. Acceptera det och håll käften. 

Det vill jag säga. Men det kan jag inte så länge jag låter den påverka mig och ge mig dåligt samvete, och det stör mig så jävla mycket. 

Håll käften, hjärna. Ät lite choklad och sluta fundera så himla mycket.

Idag är jag ledig! Så himla skönt. Har varit ute på en promenad i ösregnet och hjälpt mamma med att städa källaren lite grand, så jag känner mig rätt klar med att göra nytta och tycker att jag har förtjänat att sitta i soffan nu (som om jag inte redan förtjänade det när jag har jobbat så hårt hela helgen!).

Såatteh, resten av dagen ser ut ungefär såhär: skapa fina Spotify-playlists, skriva, läsa, äta choklad och se Gossip Girl, Call the Midwife och Downton Abbey. Helt okej nöjd med den planen faktiskt! Det är ju tur att jag inte har så mycket till liv som kommer emellan alla mina sommarlovsplaner.

Ungefär så. Men just det, jag skulle ju inte klaga! Så ja, jag ska vara tyst nu. Jobbet är ju inte så farligt egentligen, och inte livet heller för den delen. Ikväll ska jag spela sims, äta kyckling med mamma och titta på en massa TV, hade jag tänkt mig. 

PUSS!

Hej hej hej! Här sitter väl jag och bloggar och borstar tänderna (mhm multitasking!) istället för att sova. Men imorgon, efter en dags ledigt, ska jag jobba jobba jobba i fyra dagar så jag ska faktiskt gå och lägga mig nu så att jag orkar hålla ögonen öppna hela dagen imorgon. Skulle ju inte vara snyggt att somna bland pensionärerna! Är lite nervös för att jag ska sjunga och spela lite för dem också och blö men men, det blir nog bra. Annars så skriver jag väl imorgon eftermiddag om hur jag skämde ut mig för hela demensboendet. 

Men nu måste jag verkligen sova. Tänkte egentligen bara skriva för att kunna posta en himla bra låt som går på repeat hos mig just nu. Älskar hela acapella-grejen, så himla snyggt! 

God morgon! Jag är verkligen so excited about doing nothing idag. Nästa lediga dag jag har är om en vecka, om jag inte minns fel. Och som sagt, mina energinivåer är inte riktigt cut out for att jobba så himla mycket så jag ska kompensations-vila idag. Känns som en väldigt bra start på veckan, faktiskt.

Det är ju tur att jag är så uthållig och pigg och glad och tålig, det säger jag då. Eller, inte.