Idag har varit himla bra. En sån dag när i stort sett alla lärare har gett upp hoppet på att vi ska lära oss någonting, när det ändå bara är en vecka kvar till avslutning. Så att man hinner gå och köpa glass, sitta i solen, plöstligt bli upphämtad i bil av bästa bästa bästa Hanna som bara sådär fixade körkort idag, en sån dag man får veta att man har MVG i naturkunskap, en sån dag man skippar psykologin för att fixa studentblommor. 

Nu börjar jag dock mest bli nervös. Imorgon klockan sexton och tjugofem tar jag bussen till värnnamo, sätter mig på tåget mot Alvesta, ska byta där till ett mot hässleholm (hur i hela världen ska jag lyckas med det undrar jag först och främst) för att sedan då stiga av i Hässleholm för att slå upp mitt enmannatält (tragiken i det) på Siestafestivalen. Festival känns ju himla bra i och för sig, men å andra sidan, så himla nervös. Jag ska verkligen åka helt själv, vara där helt själv och liksom.. vara funktionär. Ända fram till söndag förmiddag ska jag hänga där, så jag får ju verkligen hoppas att det finns trevliga människor, annars är jag ju ca helt körd.. Dör av narvositet. Men å andra sidan, har hört att man ska våga göra det som man egentligen inte vågar, såatteh.. det lår ju bli en upplevelse i alla fall. 

Shit. I alla fall. Ska fira studenterna lite snabbt på utsläppet och sen åker jag imorgon. Ni får hålla tummarna lika mycket som jag på att jag överlever och har det bra och trevligt osv osv.

Ni vet känslan när man börjar en dag (eller i det här fallet eftermiddag) med att vara så himla inspirerad och produktiv och tänker att man ska göra ännu mera, men sedan bara misslyckas för att man är lite stolt över det lilla man faktiskt gjort och tänker att man kan förtjäna att sitta och äta kladdkaka och läsa en bok resten av dagen när man egentligen har mer att göra?

Bra helg alltså! Började redan fredag morgon med att min koola irländska ensemble spelade i Oasen plus att vi sedan körde White Blank Page. Lite många låtar kanske, men vi hade kul i alla fall. 

Efter skolan fortsatte spelandet och vi stod och frös i regnet och hann spela hela två låtar på utomhusscenen. Det var ju gisledagarna! Vi stod sedan och tittade på Drum & drillcorps plus lite av småstjärnorna, bestämde oss sedan för att åka till Oscar och ha en trevlig filmkväll med massa god mat och hela den grejen. Trevligt!

I lördags var det ju karnevalen and all that jazz.. Innebär alltså att jag stod och frös ca hela dagen ute i Gislaved. Dock kul att se karnevaltåget och ballongdansen och allt det där! Sedan köpte jag och Hanna mat och lagade en trevlig middag åt oss själva och även frida och Lina, så satt vi och åt och tjatade. Sedan orkade vi oss med nöd och näppe upp till Gisleparken för att se våra klasskompisars band. Fett kul var det, dock inte lika kul att jag fortfarande har ont i nacken från headbangandet..

Bra att jag inte har någon självdisciplin alls. Verkligen asbra, känner för att ge mig själv en applåd. När jag kom hem typ vid fem tänkte jag att jag skulle gå ut och gå en promenad, hjälpa pappa med maten, sen titta på lite Gossip Girl och lägga mig. 

Istället har jag suttit här, kutryggig och slösurfat och ätit det där jävla hemmakvällsgodiset som var kvar från min värnamotripp i helgen. När kommer jag att förstå att jag får inte ha något godis i mitt rum? Det funkar inte så. Har ingen självdisciplin. 

Nu ska jag vara lite arg på mig själv, duscha och sova. 

Godnatt.

Saker jag är stolt över idag? Att jag har skrivit klart min projektplan, samt spelat in med irländska folkmusikensemblen plus spelat i anderstorp med samma gäng. 
Plus ätit en massa glass med chokladsås och maränger med tidigare nämnda irländskspelande vänner. Annars har jag ju inte gjort så himla mycket vettigt idag heller kanske, men en oproduktiv människa som jag får vara glad för det lilla, faktiskt.

Liten uppdatering angående produktiviteten? Fail.

Har hunnit färga mitt hår (blev dock ingen skillnad, ullaredsskit :c ), och .. inte så mycket annat. Tittat på lite gossip girl, typ. 
Tänkte be pappa beställa tåg och mobil nu så är jag skyldig honom ännu lite mer pengar, känner festen. Dock behövs det göra, så jag ska inte lipa. Men som sagt, fail på produktivitetsförsöket, har inte hunnit göra något alls. Och det känns lite smått fullt upp fram till typ, söndag nu också, såattehja.. 

Också så himla typiskt att när man är sådär gråt-stressad över ingenting bara för att man är trött, då hinner man ingenting och går och lägger sig sent ändå. Så himla typiskt. Godnatt.

Jag har åkt vattenskidor idag! Eller, det var väl planen. Jag hade valt aktiviteten vattenskidor till friluftsdagen som infann sig idag. I själva verket stod jag och frös i en trasig våtdräkt, fick en smärre chock av det kalla vattnet, faceplantade två gånger och fick massa vatten i näsan, sen gav jag upp. Så jag skulle väl egentligen inte påstå att jag har åkt vattenskidor.. men försökt har jag i alla fall!

Nu är jag hemma och har en tom eftermiddag som jag planerar att fylla med saker som jag borde göra, vara lite produktiv för en gångs skull. Typ, ta ut alla pengar jag är skyldig mina föräldrar (fattig tjej, ledsen tjej), boka tåg till Siesta, köpa en mobil, städa mitt rum. 
Med tanke på hur produktiv jag vanligtvis är (inte speciellt) så borde jag nog sätta igång nu om jag vill bli klar nån gång det här årtiondet.

Nu är det ett sånt där tillfälle då jag borde göra en hel del saker men inte gör nåt alls. Till exempel borde jag kanske öva på att spela bas och sjunga understämma samtidigt eftersom det är tänkt att jag ska göra detta på konserten i Smålandsstenar imorgon.. Eller kanske plugga till ljudteknikprovet imorgon? Eller städa mitt rum som ser rentutsagt förjävligt ut. 

Fast.. nej. Jag tänkte belöna mig själv för att ha gjort nationella i matte B idag och istället titta på Gossip Girl och äta päron.

Det har varit lite tyst här ett tag, i gotta admit. Har haft lite fullt upp för ovanlighetens skull kanske man kan säga. Ni vet, livet kom emellan osv osv osv.

Ni vet känslan när man verkligen borde plugga men verkligen verkligen inte orkar, men man vet att man absolut inte har tid eller ork till att göra det någon annan gång än just nu och alltså måste fast att man verkligen verkligen verkligen inte orkar?

Den känslan.