Ventilation
När jag ändå är inne på att vara pretentiös och typ bry mig om mänskligheten och sånt..
Igår dog Amy Winehouse. Först blev jag chockad över att det var fler som twittrade, facebookade och pratade om det, än om vad som hänt i norge. Sedan kom jag på mig själv med att nästan göra samma sak. Men jag tror inte att det beror på att vi bryr oss mer om hennes död än de 92 döda efter terrorattacken i Norge.
Men det är lättare att hantera på något satt. Att Amy dog är synd, vi har förlorat en stor talang (för att inte tala om alla som kände henne) men det är liksom.. det var nästan väntat, man kan förstå det. Hon har varit en missbrukare länge, det blev för mycket, man kan ändå förstå. Då kan man också kommentera det, prata om det. Det som hände i Norge däremot, känns bara.. det går inte att förstå hur han tänkte. Det går inte att förklara, det var inte väntat för någon, det är liksom inte.. jag klarar knappt av att diskutera det, man kan inte förstå. Och då klandrar jag ingen för att det är lättare att prata om en stjärna som dör av en överdos och joinar club 27, än att prata om 92 oskyldiga döda i en terrorattack. På samma sätt förstår jag inte folk som orkade bli irriterade på folk som pratade/twittrade/facebookade/gjorde annat istället för att bara skriva om Norge och alla hemskheter. Klart att de finns de som inte kan släppa det och måste prata om det, som vill, men alla hanterar sånt olika.
Vet inte var jag ville komma med det här egentligen, men.. ja. Man måste ju få ventilera sig själv.
Vet inte var jag ville komma med det här egentligen, men.. ja. Man måste ju få ventilera sig själv.
.
Den här helgen alltså.. Jag tänkte blogga om att jag har köpt nytt läppstift och Ben & Jerrys för halva priset. Men det går ju inte riktigt när allt är så jävla upp och ner att mer än 90 pers har blivit dödade i Norge. Att det är en människa som har gjort detta. Jag får tillräckligt ont i magen när en naturkatastrof inträffar och tar en massa liv. Men detta är liksom.. en människa har gjort detta.
Och det som får mig att bli ännu mer ledsen mitt i allt är att jag vet ju att om ett tag, så kommer allt bli som vanligt igen. För mig, for de som inte känner någon av de drabbade. Detta kommer vi komma ihåg, visst, när någon skjuter ihjäl 84 ungdomar på ett läger glömmer man inte bort det.
Men för mig till exempel, som inte är en av dem som har mist ett syskon, en bästa vän, en klasskamrat, kommer ju livet gå tillbaka till det normala snart igen. När folk redan har gått med i facebookgrupper och skrivit RIP Norge på deras statusrader. Och det är väl tur det, vem hade orkat leva om man hela tiden tog med sig allt hemskt och rentutsagt jävligt som händer i världen och mår som man gör när det precis hänt?
Men ändå. Det är så många liv som har tagit slut alldeles för tidigt, på grund av en människa som bara.. skjöt. Jag har liksom inga ord, vad säger man? Hur accepterar man och förstår att sånt här bara händer?
Och jag vill inte låta egoistisk. Men det jag tänker, som gör mig ännu mer rädd, är det faktum att det kunde varit jag. Det kunde varit jag som var på läger, det kunde varit min syster, det kunde varit min kompis. Det är så nära inpå, sa verkligt.
Och det som får mig att bli ännu mer ledsen mitt i allt är att jag vet ju att om ett tag, så kommer allt bli som vanligt igen. För mig, for de som inte känner någon av de drabbade. Detta kommer vi komma ihåg, visst, när någon skjuter ihjäl 84 ungdomar på ett läger glömmer man inte bort det.
Men för mig till exempel, som inte är en av dem som har mist ett syskon, en bästa vän, en klasskamrat, kommer ju livet gå tillbaka till det normala snart igen. När folk redan har gått med i facebookgrupper och skrivit RIP Norge på deras statusrader. Och det är väl tur det, vem hade orkat leva om man hela tiden tog med sig allt hemskt och rentutsagt jävligt som händer i världen och mår som man gör när det precis hänt?
Men ändå. Det är så många liv som har tagit slut alldeles för tidigt, på grund av en människa som bara.. skjöt. Jag har liksom inga ord, vad säger man? Hur accepterar man och förstår att sånt här bara händer?
Och jag vill inte låta egoistisk. Men det jag tänker, som gör mig ännu mer rädd, är det faktum att det kunde varit jag. Det kunde varit jag som var på läger, det kunde varit min syster, det kunde varit min kompis. Det är så nära inpå, sa verkligt.
Ett par ord som bara slängs ut i internet på en obetydlig blogg är ju just det. Helt obetydliga. Och jag vet att det inte hjälper ett skit till de som har dött, eller de som förlorat sina nära. Men.. Fan. Jag har inte ens något bra att säga. även om det spelade någon roll.
Blablabla
Lordag kvall, och jag maste erkanna att denna dag inte riktigt var lika spannande som forra veckan med Dohertygiget som jag inte kan sluta tjata om. Idag har jag gatt runt i regnet med min syster pa marknaden, har druckit varldens godaste choklad, atit en hel del choklad, tittat pa ca jattemanga gassip girl-avsnitt, spelat lite kort. Nivet, det vanliga rockstarlivet.
Ar for ovrigt varldens frachaste just nu, har atit en halv vitloksbaguette till kvallsmat. Pappa ar ute, sa jag och Cornelia tog oss till Sainsburys for att se vad vi var sugna pa. Utan en fornuftig foralder som ba "ni maste ata riktig mat" kan det ju bli lite som det blir och sluta med att man ar hungrig och ba "choklad ar gott! Ah, vitloksbrod ocksa, det tar vi!"
Sa det slutade med att jag at vitloksbrod, salt- och vinagerchips och godis till kvallsmat. (ps kanske mojligtvis inte forsta gangen det hander den har veckan) men, ah. Det ar ju sommarlov, jag kan val skylla min ohalsosamma livsstil pa det? Tack.
Sa det slutade med att jag at vitloksbrod, salt- och vinagerchips och godis till kvallsmat. (ps kanske mojligtvis inte forsta gangen det hander den har veckan) men, ah. Det ar ju sommarlov, jag kan val skylla min ohalsosamma livsstil pa det? Tack.
Imorgon ska jag.. eh, jag vet inte. Typ ga och handla med pappa och ata indiskt pa kvallen. Som sagt, rockstarlivet. Men det ar skont att bara komma ivag och tanka bara kortsiktigt, fokuserar jag pa vad jag ska gora imorgon, sa behover jag inte tanka sa mycket pa allt annat som kan kannas jobbigt som det latt blir nar jag ar hemma.
Sova nu kanske? Ja. Godnatt, hejda.
Uppdatering
Hej alla fanz! Det ar bra med mig har. Speciellt extra sjuktbra i lordags, eftersom att jag kom in pa puben dar Pete freaking Doherty skulle spela och fick se hela hans gig oh herregud vad det var vart. Trots alla laskiga huliganer i publiken som bornade slass and all that jazz.
Igar inte lika bra, fick varsta gratanfallet pa Primark pga hungrig, trott och borttappat visakort. Vad gor man, liksom? Inte helt kul just da. Lugnade ner mig sen i och for sig, at lite och sedan gick jag och syster och fonstershoppade och tittade pa allt fint inne pa Selfridges och Beyond Retro ett tag. Vi gick vilse pa vagen hem och hamnade i Soho Square dar vi satt och vilade och at choklad en stund sa vi skulle orka hem. Och vi hittade, och allt!
Sa igar orkade jag anda mest ingenting och var lite sur.
Idag tog jag sovmorgon och mar battre maste jag saga! Ska ta ett bad nar min syster ar klar och sedan ska vi val bege oss ut for att hitta nagot att ata for dagen.. Spannande londonlivet.
Skulle bara fordriva tiden lite grand, har egentligen inte sa mycket att saga.
PUSS!
Igar inte lika bra, fick varsta gratanfallet pa Primark pga hungrig, trott och borttappat visakort. Vad gor man, liksom? Inte helt kul just da. Lugnade ner mig sen i och for sig, at lite och sedan gick jag och syster och fonstershoppade och tittade pa allt fint inne pa Selfridges och Beyond Retro ett tag. Vi gick vilse pa vagen hem och hamnade i Soho Square dar vi satt och vilade och at choklad en stund sa vi skulle orka hem. Och vi hittade, och allt!
Sa igar orkade jag anda mest ingenting och var lite sur.
Idag tog jag sovmorgon och mar battre maste jag saga! Ska ta ett bad nar min syster ar klar och sedan ska vi val bege oss ut for att hitta nagot att ata for dagen.. Spannande londonlivet.
Skulle bara fordriva tiden lite grand, har egentligen inte sa mycket att saga.
PUSS!
Livet i London
Jag hanger i London sedan mandag kvall och har inte orkat uppdatera riktigt. Men jag har det himla bra, i alla fall. Har hunnit se Benjamin Leftwich spela pa Rough Trade, shoppat pa Primark, varit pa teater med Cornelia och pappa, och idag tankte vi ga pa museum. Ar mest exited for att utanfor The Tate gallery finns det en pub som serverar varldens godaste pommes med garlic mayo.. Ah. Tjockis.
For ovrigt kopte jag en lite spannande byxdress igar som far mig att kanna mig som nagon ur Aladdin ungefar. Den ar lila och lite genomskilnig och posig och allt det dar. Kanner mig sa bohemsk.
For ovrigt. Livets storsta happening hande i onsdags. Jag gick ner for Camden High Street forbi en pub som heter the blues kitchen och sa ba star PETE DOHERTY dar utanfor! Jag typ gick jattesakta och glodde som ett barn, blev helt sjukt starstruck. Lite pinsamt. Men herregud likosm jag har sett honom pa riktigt! Sa himla sjukt. Och sa spelar han dar pa lordag och sa kan jag inte ga pga gar inte sjalv plus att jag ar sjutton.. Fuck my life.
Men ja, annars ar ju livet bra. Puss och sadar. Herra.
For ovrigt kopte jag en lite spannande byxdress igar som far mig att kanna mig som nagon ur Aladdin ungefar. Den ar lila och lite genomskilnig och posig och allt det dar. Kanner mig sa bohemsk.
For ovrigt. Livets storsta happening hande i onsdags. Jag gick ner for Camden High Street forbi en pub som heter the blues kitchen och sa ba star PETE DOHERTY dar utanfor! Jag typ gick jattesakta och glodde som ett barn, blev helt sjukt starstruck. Lite pinsamt. Men herregud likosm jag har sett honom pa riktigt! Sa himla sjukt. Och sa spelar han dar pa lordag och sa kan jag inte ga pga gar inte sjalv plus att jag ar sjutton.. Fuck my life.
Men ja, annars ar ju livet bra. Puss och sadar. Herra.
