Hemma bäst

Är hemma nu. Det känns ganska bra ändå. Jag menar, jag älskar  London och hade det så himla kult men.. Ja. Hemma är hemma. När man får lägga sig i sin egen säng och ha sitt eget rum och dricka svenskt vatten och lyssna på Spotify genom sina högtalare och träffa sin familj. Och imorgon får jag äntligen äntligen kramas med min finaste pojke. Det har jag saknat ännu mer än vattnet nästan.
Men nu så ska jag faktiskt sova. Faktiskt. Trots att mina väskor inte är uppackade eller så. Sova är viktigast. PUSS!

Tjockt barn har mycket lunch.

Alltsa.. Kanslan nar man har atit upp alla sina sura skittles men det anda ar tva timmar kvar pa dagen innan man far ga hem. Pa tal om sura skittles da.. Nar jag kommer hem tanker jag att jag nog far se over mina matvanor lite. I och for sig sa fick jag en fin tanke nar jag gick och at min lunch pa Portobello road innan. Att.. jag borde nog stanna lite precis som jag ar aven om det inte kanske ar precis som jag skulle vilja vara. For annars, om jag borjar bli alldeles nyttig, skulle jag ju inte ha nagra klader som passade langre. Det hade ju inte varit bra. Sa det ar nog bast att jag bara ater glatt, tankte jag da. Sen kan man ju anda ifragasatta min lunch idag.. En wrap fran Tesco, McCoys salt & vinegar crisps (alltsa det ar sa sjukt gott ju!), en chocolate chip cookie (namnde jag att jag alskar Tesco eller?). Och sa lite senare nar jag kom tillbaka till RT da, en pase sura skittles. Kanns.. bra.

Praktik

Alltså, det är min sista dag idag. Känns lite smått sjukt. Trots att tiden har gått lite sakta ibland här och jag har saknat hemma så känns det ändå som att det nyss var min första dag.
I och för sig har jag inte utvecklats så himla mycket sedan första dagen här. Liksom.. Jag vågar fortfarande inte riktigt prata med folk, jag har inte direkt lärt mig att hjälpa till här på något produktivt satt. Jag har mest suttit och tjuvlyssnat på vad de pratar om, haft lite tråkigt och twittrat ganska mycket. Eh.
Men det känns ändå himla värt på nåt sätt. Jag har liksom tänkt på hur livet som arbetande vuxen kan vara, och speciellt hur det skulle vara på något kreddigt ställe som just Rough Trade. Det verkar liksom så kul utifrån så jag har alltid trott lite att i verkligheten är det bara som vilket trist kontor som helst.
Och sen ba.. var det inte alls det. Till att börja med, så är själva kontoret ass-kickin'. Till exempel, precis bredvid mig finns lite Libertines-affischer och överallt finns skivor. Skivor skivor skivor, dock bara kreddiga sådana och även fina urklipp på bra artister overallt. Och så har alla som jobbar fina klader, och är snälla mot mig trots att jag är ett offer.
Och sen så verkar de faktiskt jobba med roliga saker. Nu vet ju inte jag vad de gör hela tiden men till exempel imorse så samlades alla och tittade på nya Strokes-videon. Läser tidningar gör de också ganska mycket.. Okej jag inser att det är hard och serious och krävande work. Men de går ju på The freaking Brits och The freaking NME Awards och på Warpaint-gig och på tusen andra gig typ varje kväll och är på alla gästlistor och har alla biljetter. Och får alla skivor de vill, typ.
Tänk att leva det livet. Dock är jag lite for awkward och typ.. ja. Lite for okool for att göra det känner jag. Men ändå, jag är så himla glad att jag kunde fixa detta och att jag fick komma hit och att jag vågade det for trots att jag inte har gjort så mycket har det varit så himla intressant, faktiskt.
For jag har ju varit med om några ganska bra saker. Typ, så har jag sett Jarvis Cocker två gånger. Jag har varit på ett sjukt koolt gig i en kyrka med Alexander, sångaren i Edward Sharpe. Jag har varit på ett gig med Those Dancing Days som var helt asbra, och Frankie & The Heartstrings som var bra de med. Och så såg jag Ryan Jarman från The Cribs i publiken! Och så har jag lärt mig att bli lite bättre i alla fall, på att navigera mig i tunnelbanan och bland bussarna här. Lärt mig att hitta på Portobello road och testat massa olika matställen här omkring. Jag har inte direkt jobbat så himla hårt, men jag har ändå känt mig lite självständig på Londons gator med mina luncher och när jag kommer hem och lagar mat och sådär.
Inte for att någon är intresserad. Men sedan när har det stoppat mig innan?

DET AR VAAAR!

Eh, jag maste bara skryta lite. Jag var precis ute pa min lunch. Eftersom det var soligt redan imorse och nagon kommenterade att det var fint vader ocksa pa dagen, kande jag for att vara lite wild and crazy och ba, gick ut pa min lunch utan jacka. Sjukt, jag vet. Speciellt eftersom min lunch varje dag utom en (igar nar det regnade) har bestatt av att jag koper till mig nat och gar runt i typ en halvtimme. Och man vill ju inte spendera hela lunchen med att ata och frysa, inte sa kul! Men jag tog risken.. Gick till Tesco och kopte mig en kycklingwrap och at och gick runt och tittade pa folk. Och jag fros inte ens! Inte ens lite. Det var typ.. sjukt. valdigt harligt, dock.
Dessvarre tog jag bade chips och en pase skittles efter lunchen. Dumma mig. Men.. man maste ju fira nar man kan vara ute i tshirt plus en liten kofta, faktiskt.

Vattenfylld

Jag skrev ju igår om mitt nya renlevnadsliv. Och det är ju rätt bra att jag i alla fall forsökte att vara lite nyttig igår. Jag åt lite sallad med min lunch, jag drack vatten, jag åt ett äpple till efterrätt istället för chips. (För vi struntar i att jag åt choklad framför Gossip Girl sen. Okej? Okej. Tack.)
Så jag tänkte börja på samma spår idag. Innan jag gick på bussen gick jag förbi Sainsburys och köpte mera vatten. Förlåt, miljön.. Men jag klarar inte av kranvattnet här, det smakar skumt (alltså detta att jag först skrev kramvattnet? Jag. behöver. kramar.). Och det är faktiskt inte hälsosamt att leva på Fanta lemon (vilket jag i och for sig har i stort sett gjort resterande dagar) så jag tänkte.. Ja. Vatten blir bra.
Det negativa med detta, då. För det första, inte lika gott som Fanta lemon. Såklart. Men det kan jag leva med. Det stora problemet är att jag dricker massa vatten vilket leder till att jag vill gå på toa hela tiden. Vilket i vanliga fall inte skulle vara några problem, men jag vill ju inte det nu när jag är på praktik. Gudars vilka I-landsproblem man kan ha..
äåö

Bussar och luncher och sånt jag tänker på

Under en av mina många, många oproduktiva stunder här på praktiken tittade jag på lite busskartor för några dagar sedan. Det resulterade i att jag idag tog nummer 18 som gör att det tar typ, 40 minuter fran dörr till dörr, istället för typ, en timme och en kvart. Win på det! Speciellt eftersom att jag är så himla rastlös av mig.. Att åka buss var kul i typ, två dagar och sen har det mest kännts sjukt segt. Tänk att folk åker buss varenda dag.. Hade dött rastlöshetsdöden.
Precis som jag gör här.. Sitter och läser bloggar hela dagen och lyssnar på den trendiga musiken som de väljer att spela här på kontoret.
Men jag klagar ju inte, liksom. Haha.
Något som jag dock klagar på är att jag på något sätt inbillar mig redan nu (alltså när klockan knappt är elva och jag inte har varit här i en timme ens) att jag börjar bli hungrig och vill gå på lunch. What's up with that shit? Jag brukar dock stå ut med min hunger fram till typ, ett, halv två i alla fall. Eftersom att jag inte kommer hem förrän typ, sju hade det ju varit ganska dumt att ta tidig lunch faktiskt..
Men jag har två dagar kvar har.. Sen blir det tillbaka till Sverige och tillbaka till det vanliga.. Skola och lunch klockan elva liksom.

Renlevnadsmanniska

For forsta gangen sedan typ, for alltid, sa valde jag det nyttigare alternativet. Bra gjort, mig sjalv!
Jag gick nagra pund over min egentliga lunch-budget (i och med att jag spenderar den pa massa choklad och kakor) och kopte panini med parma och massa sallad pa sidan (!!!)
Det var faktiskt vart lite extra for det var fett gott.
Och sen. Och sen tog jag ett apple. Kopte inte ens nan choklad! Ingen choklad och inga chips och bara ett apple.
Och vatten dricker jag ocksa! Helt sjukt ju.
(Och sa kan vi ju bortse fran mina toast med lemon curd som jag at till frukost, eller hur? Tack)

All grown up ba

Onsdag idag. Har ett trakigt liv pa den fyrtio minuter langa bussresan hit och sedan annu trakigare nastan, nar jag kommer hit och alla ba eh vad gor du har och sa gor man ingen nytta, typ.
Dock kan jag beratta att jag var en javligt independent woman igar! Klarade hela bussresan till Camden och hittade alldeles sjalv till Sainsburys. Och sa gick jag in dar och handlade! Fett koolt. Ba gik dar med en korg och allt, kande mig asvuxen. Kopte dock bara brod, chocolate chip cookies, applen och juice, typ. Det jag lever pa just nu. Kommer typ ha skorbjugg eller vad det heter nar jag kommer hem sa lite naring jag far i mig.
Men i alla fall. Sa kom jag hem och forfasades over hur sent det var (det tar mycket tid att vara vuxen osv osv) Och sa lagade jag en halv pizza i ugnen, direkt fran frysen. Dukade och allting, kande mig som sagt vuxen.
Alltsa, nej. Det har inlagget hade ingen annan funktion an att jag vill skryta lite om att jag kanner mig vuxen.

Laget

Jag kan for ovrigt rapportera att OM jag mot formodan skulle vaga aka ivag ikvall sa gar buss 29 nastan forbi lagenheten och stannar nara Heaven, dar de spelar. Kanns ju bra att veta att det ar en mojlighet i alla fall.
For ovrigt - Sa sjukt bra nar man sitter och har det lite lamt och ba "guva gott det skulle vara med lite av den chokladen som jag har i min jackficka.. men jag vagar inte ata den har, det kan jag ju inte. Och sa ba "can you go to the post office and post this for me please?" och man ba wiiin! Sa gick jag sakta bortat och at lite choklad. Helt okej.
Ne sen hade jag val ingenting mer att beratta faktiskt..

Meningslosa grejer

Jaha.. Klockan ar kvart over tva och det ar mandag och jag ar taggad pa livet och allt sant. Eller nat.
Jag har redan tagit min lunch (BARA kolhydrater by the way. Baguett och grejer, ratt gott. Inte sa nyttigt dock..)
Saaa nu ar det bara typ, tre och en halv timme kvar tills jag far ga hem och do i min sang.
Om jag kanner mig pepp och pigg sa kanske kanske jag vagar ta mig bort mot Heaven, dar Frankie and the Heartstrings spelar ikvall, mest for att Those Dancing Days ar forband. Som en liten utflykt, da jag inte ar helt saker pa att det finns biljetter kvar. Men jag skulle ju kunna liksom, aka dit och kolla om det finns biljetter och isafall vara kvar. Fragan ar bara om ajg vagar det i och med att jag maste vara sjalv och jag inte ar sa himla bekvam med just det att vara sjalv nagonstans sadar.. Men jag far val se. Om fegheten och obekvamheten med att vara helt ensam i en lokal fylld med koola manniskor tar over eller om aventyrslustan gor det.
HAHAHAHAHA sager val alla som kanner mig, jag ar verkligen en pussy. Men.. ja. Vi far val se.
..och nu har jag dodat tjugofem minuter med att skriva det har. Bra gjort mig sjalv.

En sondag

Efter lite choklad och nagra avsnitt Misfits blev jag lite peppigare igen och gick och handlade mat. Bara det faktum att jag ar i en storstad och det faktiskt finns manniskor overallt gor att jag tycker att det ar helt roligt att handla! Kopde dock massa godis.. Man ba, oj.
Idag sov jag lange for forsta gangen i Inglaterra.. Sen tog jag och min far en promenad i parken, heelt okej! jag alskar regents park..
Har aven hunnit med att vandra omkring planlost i Camden market och tittat pa lite fina grejer!
Inte kopt fina grejer dock, eftersom att jag ar fattig osv osv. Ska faktiskt ha rad att leva i en vecka till har!

Alltsa gud! Jag mindes precis min drom. Jag hittade en katt som var typ, lika stor som.. en tumme eller nat. Asliten var den i alla fall och jag blev helt kar i den.

Eeeeeh anyways. Nu tankte jag do lite framfor tvn och forsoka peppa upp mig pa annu en praktikvecka (lycka till loser)

PUSS!

Gnall

Seriost, jag hatar att jag ar sa gnallig. Jag borde inte gnalla, jag borde vara ute och leva livet. Det ar lordag och jag ar i london och blablabla.

Jag har varit ute i regnet och shoppat mig lite fattigare hela formiddagen, nu ar allt jag kanner for att lagga mig i min provisoriska sang, ata choklad och titta pa halvdalig tv.

Ibland tanker jag, orka att jag ar sa lam.
Men sen tanker jag att.. visst, jag ar i livets stad och borde gora roliga saker och blablabla, men om jag kanner for att do framfor Misfits sa far jag det. For det sager jag.

All the things I've done this week, and all the things I should have done instead

Alltsa.. orka att jag sitter och typ, raknar ner tills det ar okej att jag gar pa lunch. Och sedan sitter och raknar ner tills jag far ga hem, efter lunchen. Ambitiost av mig, verkligen. Jag vet.
En annan grej? Orka att jag glomde vakna imorse. Seriost, jag har inget liv och sitter bara och kollar pa Skins och ater choklad nar jag ar hemma fran praktiken. Gar och lagger mig i god tid osv osv. Men anda ar jag trott som doden idag! Pa det dar sattet sa att jag bara sitter och gaspar jattestort varje trettio sekunder. Tank om jag faktiskt levde sant liv som de har pa kontoret har gor. Ba jobbar hela dagen, olar pa pubar och gar pa spelningar varje kvall. Forsta tanken? Fan vad kul. Andra tanken? Jag hade aldrig i mitt liv orkat det.. Trott hela tiden. (brb, har en mindre identitets- och framtidskris och inser att det inte finns nagot jobb i hela vaaaarlden som passar mig. #panik)
Synd att jag inte gillar kaffe, annars hade jag kunnat bli en speedad koffeinmissbrukare for att orka med livet och sant. Men.. jag gillar ju inte kaffe da.
Vad jag far gora ar val att bara vanta pa lunchen, dricka lite juice, ata lite choklad, titta pa lite fina klanningar och hoppas att jag blir piggare och ba best intern in the world till i eftermiddag.
Ja.. vi sager sa, va?
Men inte ska jag hanga lapp for att jag har trakigt.. Det ar ju ratt okej att vara har, anda. Och imorgon ar det helg, da ska jag shoppa tills jag ar fattig. Sen aker pappa hem och jag har fem praktikdagar till. Och da ska jag handla mat och sant alldeles sjalv! Och tyna bort och  gora ingenting pa den har kontorsstolen i fem dagar till da. Det lar nog bli ganska bra anda.

Baby you can drive my car, nanana..

..Och sa glomde jag skriva om dagens handelse. Min sjukt fina pojk har skaffat korkort! Sa himla haftigt tycker jag. Jag var bara lite tvungen att skryta lite at honom. Saklart.

Blogginlagg som fods ur tristess

Jag just nu: Rebell som bloggar pa praktiken alltsa!
In m defence sa har jag faktiskt ingen arbetsuppgift just nu. Jag bara sitter och.. sitter. Det gor jag i och for sig ganska sa hela tiden. De har inte sa mycket at mig att gora sa jag sitter mest och ar ivagen.. Sitter i mitt horn vid en macdator som jag inte forstar mig pa alls och.. glor. I och for sig ganska koolt att bara sitta och lyssna nar de ba sitter och "yeah I'm going to the brits tonight are you going to that other gig blablabla" och later helt.. koola.
Innan stallde jag upp lite skivor och haftade ihop lite papper. Annars gar tiden mest ganska sakta.
Men man ska ju dock inte klaga.. Det ar ratt okej det har anda.
I mandags fick jag Strokes-singeln (omg kanner mig haftig) och Edward Sharpe and The Magnetic Zeros skiva och Alexanders (sangaren i Edward Sharpe) skiva. Och sa fick jag hanga med till Alexanders gig i en kyrka bara sadar, hur sjukt tufft som helst!
Och igar. Igar satt jag har och bara.. sorterade lite papper. Och plotsligt sa ba gar Jarvis Cocke forbi. Och alla ser helt oberorda ut och ba "jaha, just another day at the office" och jag bara sitter och har typ ogon stora som tallrikar och ba ar helt starstruck och dor lite.. Och sa twittrar jag om det. Och facebookar. Och nu bloggar jag om det. Sa att ingen ska missa detta faktum att jag har sett Jarvis. DOR.
Sa livet ar helt okej anda. Onskar bara att tiden gick lite fortare ibland, ehe. Om jag ska sitta har och liksom.. praktisera atta timmar om dagen sa gar tiden ganska sakta nar man inte har nat att gora. Nu ar klockan knappt ett, och jag ska vara har till klockan sex. Alltsa.. fem timmar kvar. Varav en ar lunch (da jag lar kopa en macka pa subway och sen typ, chilla runt pa Portobello road. Det ar nog helt okej, livet alltsa.). Saa fyra timmar kvar av att jag ska sitta och.. vara ivagen.
Alltsa, for dagen. Sen ar det atta timmar torsdag, plus atta timmar fredag, plus en hel vecka till. Peppen!

Pros & cons

Coola grejer:
- Igar satt jag pa samma plan som Kleerup och vagade saga att han var bra till honom. Starstruck.
- Jag har insett hur nice twitter ar. Allt som man vill skriva i sin facebookstatus men vet att ingen bryr sig om kan man ju skriva dar. Utan att nan blockar eftersom att jag itne har nagra followers. Sa fett.
- Jag har kopt en assot klanning med hestmonster! Och trosor med skoldpaddor pa.
- Det var jattemanga roda i mitt Skittlespaket.
- Jag jobbar pa att bli av med min telefonfobi genom Skype med min favoritpojk.
- Jag har inte gratit pa hela dagen!

Inte sa coola grejer:
- Att jag borjar min praktik pa Rough freaking Trade imorgon och dor av nervositet.
- Namnde jag att jag haller pa att avlida pa grund av hur nervos jag ar?
- Jag borjar fa lite smatt med hemlangtan och det har bara gatt en dag.

Läget.

Hur är läget med mig då? Bra idag, faktiskt. Bra, as in jag börjar bli lite peppad på att åka till London och jag har faktiskt inte gråtit idag. Typ, så bra.
Har packat klart.. Hoppas jag. Klänningar, smink, underkläder, tandborste. Vad mer behöver man till två veckors praktik på ett läskigt trendigt ställe liksom? Just nu håller jag på att synka mina nya Spotifylistor till iPoden. Det går sakta.. Men himla värt det. För att göra listor är ju jag bra på. Jag har bland annat börjat pilla lite på en lista om saknad och kärlek och sånt. Och en där jag bara slänger in allt jag vill lyssna på under min resa. 
Så jag är utrustad med både bra musik, fina klänningar och en snickers i väskan. Det här måste ju bli ganska bra ändå. (Om det inte är alldeles hemskt jätteläskigt på praktiken och jag ba dör varje gång jag går dit för att det är så hemskt) 
Och förutom det faktum att jag lämnar en kool keps i sverige.

För att inte tala om att jag lämnar en kool kille i sverige då. Den finaste jag vet till och med. Men äh. Tuff tjej klarar sånt.
Synd att jag inte är så tuff då, bara. 

Men. Slutsvamlat. herrå. Ha det så kult i sverige.
P.S. Jag är high tech och ska försöka bekämpa min telefonfobi - jag har skaffat Skype!!!1!ett!!1

Jobbigt.

Alltså, det här med att mina hormonnivåer fuckas på grund av p-piller så att jag gråter för ALLT?
Känns ju lite sådär. Att gråta till Glee och Skins och varenda sak man ser på tv, om det så råkar vara typ halv åtta hos mig. 

Känns ju ännu mer sådär när man faktiskt har nåt att gråta för. Typ saknad och sånna grejer.

Då är det rätt jobbigt att man kan fälla en tår för minsta lilla grej som man tänker på.  Typ en person som man saknar eller så.

Lite småstörigt faktiskt.

Sweetheart, bitter heart, now I can tell you apart

Alltså.. det där med att packa? Går sådär. Verkligen. Än så länge har jag ätit godis, druckit saft (haft dåligt samvete över min ohälsosamma livsstil), valt ut lite kläder och sen bara "orkar inte mera!" och suttit och slösurfat mest hela dagen. Städat lite sminklåda (för det är ju så att man gör bara tråkiga saker när man måste göra ännu tråkigare saker egentligen, typ packa till en resa på två veckor som man borde vara aspepp på men av någon anledning inte kan hitta pepp till) och glott mest. 

kanske borde göra nytta nu, men orkar inte göra nåt annat än att deppa lite och vara allmänt ganska lam. Och be för att peppen infinner sig imorgon när jag sitter på planet.

Panik

Utbildningsmässa igår. Det var kult. Treornas show var ass-kicking. Att säga hejdå till världens finaste som jag nu inte kommer träffa på 16 dagar, känns inte lika kult. 

Nu tänkte jag kanske att jag borde ta tag i mitt liv och packa. Eftersom jag åker till freaking London imorgon och stannar där i två veckor och ska ha praktik och jag dör av nervositet och har inte börjat packa än.
Herrå.

Produktivt

Saker jag sa att jag skulle göra när jag kom hem idag:
- Packa till London (dör nervodöden)
- Räkna matte
- Skriva engelskauppsatsen
- Skicka mejl till Rough Trade (som sagt, dör nervodöden här)
- Läsa boken till svenskan
- Städa mitt rum

Saker jag har gjort sedan jag kom hem idag:
- Bakat ett absurt antal bullar
- PMS-dampat på min bror
- dött peppdöden på att Pulp kommer till Way Out West
-...

Det var väl typ det. Ambitiös tjej här, alltså. Kanske borde ta tag i mitt liv lite smått om jag får ork till det och i alla fall göra nåt. Typ.. skriva ihop lite engelskauppsats. Borde inte vara så himla svårt.
Brb ska bara typ facebooka lite och låtsas vara ambitiös, sedan gå och dö tröttdöden i soffan, äta brutalt många bullar och.. somna. 


Jaha.

Idag är det tema emo som gäller. 

För man kan ju inte gå och må bra jämt. Nu kommer karma, liksom. Idag har jag haft världens största beslutsångest för att jag har bokat in att åka till Tyskland med irländska ensemblen samtidigt som det är popadelica. Suger.
Så beslutsångest gånger hundra, plus en liten identitetskris i allmänhet sådär när man är på väg hem från en gitarrlektion i regnet i mörkret när man är hungrig och allt är jävligt. 
Typ, tystnaden som uppstår när man inser att man inte har nåt liv. 

Liksom.. jag har fan inga intressen. Det enda jag faktiskt tycker om att göra är typ.. att äta choklad i soffan till Glee och Gossip Girl, varvat med lite kramar. Och pussar, och så att sova en massa. 
Det är vad jag tycker om att göra känns det som. 

Jävligt meningsfullt liv, verkligen. Det lär jag komma långt på. 

Nä men förlåt. Ska sluta emoblogga, och sova istället. Livet kanske känns bättre imorgon.

Inspirerande, verkligen.

Är det inte ironiskt att de dagar då man egentligen har tid att sätta sig att blogga om vettiga saker (hahaha som om jag någonsin gör det), det är de dagar då man inte gör någonting vettigt över huvud taget.
Alltså har man ingenting att berätta om.
Och efter alldeles för många timmar i soffan med filt, syster och alla fina tvserier som jag måste ta igen mig på har jag ju inte världens bästa fantasi.
Vill mest lägga mig och inte tänka på att det är ny vecka med saker att göra och massa krav nästa vecka. Lägga mig och sova och drömma om Glee och Skins och sånt fint som jag har lagt min dag på, typ.

Nöjd chey

Livet just nu? Helt okej. Minst.
Igår efter skolan (och musikteoriprovet som jag hade lite eller kanske rätt mycket panik över) så åkte jag hem till finaste pojken jag vet.
(typ så nöjd chey är man ibland när man sitter bredvid nån fin)
Och.. ja. Jag har haft det bra. Fett med bra. 

Och nu är jag hemma idag. Har ätit lite godis och gråtit lite till Skins (älskart!) och.. ja. Nu sitter jag här. Äter lite mer godis. Choklad måste vara.. Nästan min favoritsak faktiskt. 

Jag har i alla fall fått tummen ur och duschat och tagit på mig min finaste klänning som gör jag känner mig som Blair Waldorf (och det är ju ALLTID en bra sak. Faktiskt.). 
Och om en stund ska jag möta upp Hanna så ska vi fezta med Jesus, typ.

Tisdag faktiskt

Idag sitter jag mest och tror att det är måndag. Försöker mig på att räkna en massa matteuppgifter.
Lyssnar på Sam Cooke och bara.. är. 
Don't know much trigonometry, don't know much about algebra, don't know what a slide rule is for..

But I do know that one and one is two, and if this one could be with you
What a wonderful world this would be
Puss och allt sånt där. 


RSS 2.0