Jävla skitdag. Är så himla opepp på allting att jag bara vill gråta lite. Utan anledning alls egentligen. Bara gråta och gråta. Har inte ens pms, fattar ingenting.
Sitter och försöker fixa telefonabonnemang, det funkar inte. 
Sitter och försöker plugga till prov i kultur- och idéhistoria, det går inte. 
Har sett fram emot att titta på Gossip Girl och äta Ben & Jerrys hela kvällen OCH SÅ HAR GLASSJÄVELN INTE VARIT I FRYSEN SÅ DEN ÄR HELT SMÄLT OCH DÅLIG 
Det var ju det enda som var bra med min skitdag och så bara, detta. Orkar inte ens. 

Och ja jag inser ju när jag sitter och skriver det här att det är sjukt små problem egentligen och tänk på alla krig och fattiga barn och bla bla bla men ÄNDÅ. Det känns jobbigt just nu. 

Usch himla dag. Jag vill bara lägga mig och gråta och tjura och somna så att det kan bli en ny dag men nä. 

Avgå, livet.

In other news, så ska jag kanske kanske beställa en långklänning från Nelly imorgon. Jag ska ju gå balen och vill inte ha en vanlig balklänning för tretusen som ser ut som alla andra (obs de flesta klänningar är jättefina och jag hatear inte på alla som har konventionella balklänningar. Konventionell och normal är bara inte ord som beskriver mig så hemskt bra)

Idag när jag var i skolan tänkte jag mig att jag skulle komma hem och inse att jag inte hade något vettigt att göra (i.e träna, plugga, träffa vänner etc etc) och då börja göra något väldigt vettigt som typ, börja skriva på min projektrapport som tydligen ska vara 20 sidor lång, vilket jag fick reda på idag. 
Hahahahahhaha. 

Idag har jag ätit mat, druckit saft och suttit i soffan och läst bloggar sedan jag kom hem. Så himla produktivt. Precis som jag tänkte mig, alltså. 

Imorgon har jag sovmorgon. Jag ämnar att träna så att jag kan tillbringa eftermiddagen precis som jag gjorde med denna - alltså, att inte göra någonting. Just nu sitter jag i huvudsak och är så torr om händerna att det svider när jag smörjer dem. Det är ju massor av action här. 

Det här konceptet med att gå i skolan och att göra saker efter de här skoldagarna är sånt som gör mig helt utmattad. Har haft så fullt upp med studentreseplanering, engelskprov, megafonmöten och allt sånt där att jag behöver nog hela kvällen på mig att ligga i soffan och titta ikapp mig på Gossip Girl. 
(Ja, jag inser nog egentligen också att jag inte har så mycket för mig egentligen. Men man blir ju utmattad för det minsta lilla efter en veckas sportlov fylld med ingenting ingenting..)

Alltså kul att jag är konflikträdd till och med när det gäller andra personer? Där inte jag är inblandad? Normalt. Tack och hej, typ!

Idag är det fredag och solen skiner och jag dricker päronsaft och livet känns helt okej. Känner att träningsvärken är på väg att ockupera hela min överkropp efter att jag lät min bror styra mitt träningspass idag, men det kan jag förtjäna när jag struntar i att stretcha. 
Är i allmänhet rätt så freaking nöjd med mig själv med tanke på att jag pallrade mig upp i morse och diskade en massa! Sen tränade jag som sagt, och kom hem och städade lite till i köket så att det blev fint och rent. Så stolt över mig själv! Lagade mat gjorde jag också, och nu sitter jag faktiskt och tittar lite på en läxa. Så himla sjukt vad jag har varit produktiv idag, om man jämför med typ alla andra lovdagar när jag bara har suttit och gjort ingenting för det mesta.

Så idag ville jag mest skryta lite om vilken fantastisk människa jag är, tack och hej!

Jag ville mest säga att, lyssna på den här. James Blake – A Case Of You
Idag sitter jag mest och dör lite på hur fin den är.

Igår var det alla hjärtans dag. Jag hade en ganska trevlig dag, måste jag säga, trots att jag är forever alone som det heter i internetsammanhang. Jag ordnade alla bilder på min snyggvägg, försökte hitta den ultimata valentines day-outfiten (ville ha helrosa men lyckades inte få det så himla snyggt) och städade mitt rum. Lagade tacopaj med mina fina vänner och tittade på film, helt okej ändå liksom!

Dock tänkte jag på förra årets alla hjärtans dag. Då var det inte så kul, men i efterhand kan jag tycka att det var ju ganska komiskt!
Jag hade åkt till London för att ha praktik på Rough Trade i två veckor. Måndagen den 14 januari var första dagen av två veckor, jag var så nervös att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Jag var på kontoret av skivbolaget och skakade hand med folk och var ganska intimidated med hela grejen, och när klockan närmade sig 6 och jag skulle gå hem frågade de om jag ville följa med på en konsert i Islington. Helt starstruck hängde jag med och det var himla fint alltihop. Klockan blev tio och jag skulle försöka hitta tillbaka till farfars lägenhet via tunnelbanan. Trött som få efter alla intryck från dagen och hungrig på grund av ingen mat på hela eftermiddagen/kvällen, satte jag mig till slut på tunnelbanan utan att vara helt säker på om jag var åt rätt håll.. Jag får ett gulligt sms av min dåvarande kille, blir påmind om att det är alla hjärtans dag, och börjar gråta. Inte diskret typ två tårar ner för kinden utan verkligen GRÅTA så att alla i vagnen tittar på mig. Var trött, hungrig och hormonellt instabil och satt och grät grät grät på tunnelbanan. Inte mitt stoltaste ögonblick to date, måste jag erkänna, men i efterhand så kan jag tycka att det är ganska komiskt.

Alla hjärtans dag idag. Bla bla bla säger jag, till det. Tänkte berätta om min tragiska valentines day förra året, det var ganska komiskt, men jag orkar faktiskt inte nu. Gör kanske det imorgon istället när jag har lite mer energi.

Denna kväll. Den här kvällen är en sån kväll som jag helst av allt skulle befinna mig någon helt annanstans. Någonstans långt långt borta där ingen känner mig och jag kan försvinna ut i natten och skita i allt och ha något att göra, att bara liksom.., vara någon annan, bara liksom inte tänka alls. Visa fuck you mot världen och bara.. vara somewhere else.

Okej ska erkänna att jag inte gjort sådär jättemycket kaos med engelskan idag, egentligen. Har mest suttit och ätit kladdkaka framför 90210... Tragiskt men sant. Men det är väl sånt söndagar är till för! Jag har trots allt skrivit klart engelskan. Att den blev ganska freaking dålig sen, är ett annat problem som jag inte riktigt käner för att ta itu med just nu. 
Jag är rätt nöjd med dagen ändå, för jag har faktiskt lyckats sy lite på min hängselkjol! Inte för att den är klar eller så, men det tar sig och det är ett smärre mirakel att jag ens kommit igång. Grattis till mig, liksom. Imorgon ämnar jag att köpa mer tyg och sy en kjol till, jag känner hur det börjar dra ihop sig och alla har kommit så himla långt med projektarbeten och bla bla och jag är trettio timmar in i mitt. Känns ju.. bra. 
Och på tal om skola är det ju precis det det är imorgon bitti för mig, jag bör nog gå och lägga mig nu faktiskt.

Åh tur att söndagar är så himla roliga i alla fall. Har liksom beslutat att jag inte får resa mig ifrån soffan förrän jag skrivit klart min filmanalys av Forrest Gump till engelskan. Än så länge går det sådär. Det är rätt gött att ligga här i soffan och jag har en fin pluggplaylist att lyssna på medan jag låtsas skriva och i själva verket surfar asos.com och kollar twitter. Det finns ca noll pluggpepp här. Trista frågor, tråkig film och dåliga formuleringar skyller jag på. I själva verket är det bara jag som inte har någon motivation. Har inte skrivit en uppsats sedan jag blev klar med Twilight-analysen i höstas, tror att all min analytiska reflektions-förmåga har gått i ide eller något, det här blir så himla dåligt. Lite panik över det eftersom min engelsklärare inte tycker om mig alls, vilket betyder att jag måste prestera extra bra på inlämningarna för att kompensera upp för hur störig hon tycker jag är som person på lektionerna. 

Festen i detta. 

Också ironin över att det här tog typ två minuter att skriva och innehåller ungefär lika många tecken som analysen som jag har suttit och glott på i typ två timmar nu. Bra jobbat, liksom. 

Okej nu ska jag sätta igång på riktigt. Göra kaos med Forrest Gump. Kaos, I say, KAOS!

Min lördagkväll har jag tillbringat i soffan med mamma, hennes kompis och kompisens nioåring. Lövbiff och smågodis och melodifestivalen. Orkar inte riktigt ens tragiken i det. Är så trött trött trött att jag har inte gjort annat än suttit i precis exakt detta soffhörn hela kvällen sedan jag kom hem. 
Hela dagen har jag hängt i Jönköping, sprungit i affärer, agerat personal shopper åt folk som var kanske sådär nöjda med mina förslag, samt provat en massa balklänningar och inte hittat en enda jag typ vill ha. 

Och nu sitter jag här och är trött och mätt och alltihopa. Orkar antagligen inte resa mig på ett tag till, lär ligga här och titta på Sherlock trots att jag sett det innan. Godnatt och hejdå och allt det där.