Som jag skrivit tidigare har jag ju hängt på second handen under mina praktikveckor. Ganska så soft och ganska så ospännande, ungefär som jag förväntade mig. I torsdags var i alla fall min näst sista dag, och sista dagen som de hade öppet när jag var där, så jag tänkte passa på att handla lite fina saker som jag spanat in tidigare i veckan. 
Jag hade mest ögonen på en fantastisk åttiotalig bredaxlad röd kappa, men när jag stod och strök så var det en som kom in med kläder i hela famnen och sa att "de här var fula och noppriga så jag tror att vi skänker iväg det här, ingen som har köpt det på flera veckor." I denna hög som var på väg ner i skänkes-kassen ser jag världens mysigaste kofta. 
"Den fina koftan ska ni väl inte slänga iväg?!" Säger jag desperat bakom strykhögen.
De kontrar med att den är ful och ingen vill köpa den.