Idag är det måndag!
Första dagen efter lovet, tillbaka till vardagen efter ett lov som har känts jättelångt och har varit en enda stor matkoma egentligen. På ett bra sätt så klart. 
En sak som känns lite knäppt är att jag har verkligen mest av allt suttit i soffan det här lovet. Tittat på obscent mycket tv och bara.. suttit. Stickat lite. Typ så. Och det har varit fruktansvärt skönt! 

Och så idag. Jag kommer hem från skolan helt sjukt nöjd med att ha tränat redan på håltimmen. Äter lite och bara "jaha? Skulle inte jag ha ett liv och bli produktiv nu? Hallå?" för jag har ju inte direkt fått några läxor ännu*. Så jag satte mig i soffan och tittade på lite Celebrity Big Brother och lite Misfits och bara satt och slöade. Men det känns inte alls lika bra som det gjorde igår, när det fortfarande var lov! Det känns mest som att jag är lat. Och borde ha något bättre för mig. I och för sig så är jag lat och har egentligen bättre saker att göra, men det hade jag ju hela lovet. Och ändå hade jag inte dåligt samvete när jag slöade bort hela lovet. Och så nu bara, plötsligt.