If love is just a game, how come I've never won?

Alltså.. Jag vet fortfarande inte vad i hela världen det var som sa åt mig att det var en bra idé att frivilligt välja att läsa naturkunskap B. För i helvete vad tråkigt det är.
Jag har cirka 24 instuderingsuppgifter kvar att göra (vi ska inte gå in på hur många jag har gjort än så länge, ehe.)

Om jag ska se det från den ljusa sidan så har mamma köpt nässprej åt mig.

Om jag ska se det från den mörka sidan är jag fortfarande förkyld och har fortfarande lika många frågor kvar i naturkunskapen. Plus allt annat som jag har förträngt.

Och istället sitter jag här och bloggar.

Men jag har i alla fall upptäckt en himla fin låt att plugga kemiska föreningar till:

Noah And The Whale – 2 Atoms In A Molecule

Last night, I had a dream, We were inseparably entwined
Like two atoms in a molecule, Inseparably combined

But then I woke from the dream, To realise I was alone

I'm gonna try to write a love song, Just a sad, pathetic moan
And maybe I just need change

But now I look at love like being stabbed in the heart

You torture each other from day to day, And then one day you part
Most of the time it's misery, But there's some joy at the start
And for that, I'd say it's worth it, Just as you play the shortest sharp on me

And if love is just a game, then how come it's no fun?
If love is just a game, how come I've never won?

I guess maybe it's possible I might be playing it wrong
And that's why every time I roll the dice
I always come undone

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0