Alltid ensam, här

Lördagen började med att mamma drog med mig ut på en promenad.
Himla fint egentligen, man vet ju inte hur många höstdagar det är kvar innan kylan och regnet tar över helt och hållet. På sådana här dagar, när solen skiner och lövens färger är allra finast, så tycker jag om hösten ganska mycket ändå.
Planerna idag är i alla fall att.. dö i soffan, ungefär. Har ingenting mer spännande för mig idag än just det, men.. Ibland kan det också behövas. Lite tid för mig själv, så jag kan slappna av på riktigt och bara vara helt utan krav. Tid som är till för alla tankar, glömma stressen.. eller, försöka i alla fall.
Alltså. Planerna är att inte ha några planer. Mest sitta och vara själv men kämpa mot känslan att jag är ensam.

Kommentarer
Postat av: Marion

You're feelings are exactly the same as mine... I feel sorry for us being alone.

2010-10-15 @ 09:39:18
Postat av: Marion

I like your blog, although I have to read it in english, because my swedish is not that good :). I'm still trying to learn the swedish language though.



Now about the content of your post.

I feel sorry for both of us, since I feel exactly the same as you. Everyone around me seems to be with two, but I'm just completely on my own. Most of the times it feels like it will always be that way, although I'm struggling against it. I don't want it to be that way. But the feeling doesn't go away...

I hope it gives you a bit of comfort that you're not the only one walking around lonely in this world.

2010-10-15 @ 09:54:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0