Hahahahahaha åh min humor är verkligen ass-kicking.
Storyn bakom detta är ju då att jag inte är den enda omogna männsikan i min ungängeskrets.. Frida har väldigt kul åt att springa runt på kvantum när vi ska handla och peta sönder muffins, byta plats på alla varor, (gärna typ fisk från frysdisken, och gömma det bakom något så att någon trevlig anställd hittar rutten tinad fisk på en hylla med tacochips efter några dagar, hahaha), och helst av allt ska ju allt detta hända medan Hanna springer bakom och ser ut som en förtvivlad småbarnsmamma som inte kan hålla koll på sin unge (Frida, alltså.)

Idag på psykologin så såg vi en trevlig film som dokumenterade några små barn med damp, tourettes och asbergers. Det här säger jag inte för att vara rolig, det var faktiskt på allvar så att jag tänkte "Åh! Det är ju precis som Frida!" när de filmade den lilla pojken med koncentrationssvårigheter som sprang och förstörde för alla i en mataffär.

Hahahaha alltså.. Ett, jag är sjukt rolig. Två, när jag är sjukt rolig känner jag behov av att ta bort allt det roliga genom att överförklara allt eftersom jag utgår från att alla är lika puckade som jag.

Nu borde jag nog sova.