Nu renskriver jag min svenskaanalys om boken Möss och människor. Vad kan jag säga mer än att jag låter mer pretto än Harry Potter? (Igår kollade jag på en Harry Potter-film och kom fram till två saker. Ett: Harry är jävligt pretto. Två: Han är emo. Jag lovar, kolla Order of the Pheonix så fattar ni!)

Eh, var var jag nu? Jo, jag skriver en massa invecklade förklaringar och reflektioner. jag undrar mest hur mycket min lärare skrattar när han läser mina analyser. Jag menar, i riktiga livet låter jag såhär: "men asså hallå duvet igår så kollade jag på Gossip Girl och majgaad det är tyå sjuukt bra och Nate är ashet och förresten, har du typ köpt nya skor?"
I mina analyser låter jag såhär:
" Jag tror att drömmarna och planerna kändes mycket längre bort i slutet av boken, när George var ensam och inte längre hade sin kompis, sin enda vän i deras ensamma värld, ett ensamt liv som så många av männen på gården verkade leva. "
"Boken skildrade miljöer, personer och händelser på ett levande sätt och jag fick klara bilder om vad som pågick i boken. Jag tycker att det var bra att författaren kunde beskriva allt så väl, när det ändå inte blev långdraget och segt att läsa. Det är ofta problemet när författare beskriver saker så ingående."

Eh, ja.