Kom på det nu när jag skriv något om det i inlägget här under.

Nej, jag vet att egentligen är inte emos inte bara en deprimerad, uppmärksamhetssökande cutter, men alla jag känner tror det, så jag är väl lite prejusticed.

Jag anser att "emo" är någon som lyssnar på emotional hardcore, Sminkar sig i mycket svart, oftast har luggen framför ögonen och klär sig i svart.

Men det är bara min åsikt. Ett av klasslagen på innebandyturneringen i höstas, skulle klä ut sig till emos. De tog på sig sönderrivna tajts, svarta kläder och sminkade ögonen svarta. Tuperade håret och sminkade till sig skärsår på armarna. Det var väl kul at the time, men om man tänker efter så ska man ju inte skoja om att skära sig. Det är ett viktigt ämne och så. Och sen ska man ju inte bara tro att alla som är emo skär sig, att det är det som är defititionen med just emo.

Och sen har jag på skoj, helt oseriöst påstått att jag är emo, och skicka rakbladen och så. Och då har de som är lite slow gått på det också. Bara för att jag har stuprörsjeans och inte klär mig i svart eller vitt linne med en jc-kofta över och en svart sjal, så är jag inte punkare för det. Och jag kan berätta att jag har fått den frågan helt seriöst ett par gånger.

Då blir det väl ganska självklart, tycker jag , att innevånarna av den lilla staden hålan gislaved har inte sett särsklit mycket av världen. 

(Vill bara P.S:a att detta inlägg inte makes a lot of sense, men att jag skrev det bara för att få ut lite saker, inget annat.)