Scene vs pop

Igår precis efter spelningen stod jag utanför och var allmänt jättelycklig. Jag var sådär hyper och lycklig i hjärtat av den fantastiska spelningen, och kollade runt på alla och tänkte
"Fy fan vad bra det här var. Jag kanske ska skita i popen i framtiden och bli ett scene kid istället?"

Sen kom jag hem.. lyssnade lite på mina playlists och kom på bättre tankar. Pop til I die, typ. Och så himla pretto är jag också. Gotta love that.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0