Det kallas lov

Pyjamas är underskattat, måste jag säga. Jag har inte tagit av mig min idag. Har känts alldeles befriande, må jag säga.
Jag vaknade sådär vid tolv någon gång, satt i soffan och åt frukost (svart vinbärsyoghurt in my heart!) till typ ett, och då tänkte jag ju att äsch, dagen har redan börjat i pyjamas så varför inte låta den fortsätta på samma sätt. Jag kan ju faktiskt skylla på att jag är sjuk.
"Du kan ju inte sitta i pyjamas hela dagen, du kan ju inte sova till tolv, blablabla" Jo det kan jag för att jag är sjuk och då får jag det. Faktiskt.
Men någonstans bland alla miljoner nysningar så fick jag energi och med massa hjälp av snällaste systern så har jag fått lite fin ordning på mitt rum! Eller, okej, det är fortfarande kläder över hela sängen och popcorn lite överallt (?) och lite sådär. Men.. lite mera ordning är det faktiskt! Har ju dammsugit under sängen och sånt där som jag aldrig gör.
Annars är det ju mest lite jobbigt att gå runt och ha ont i huvudet och i halsen och vara så täppt i näsan så jag vet inte riktigt vad.
Men jag satsar väl mest på att sova bort det här nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0