Känns ju lite sådär. Att gråta till Glee och Skins och varenda sak man ser på tv, om det så råkar vara typ halv åtta hos mig. 

Känns ju ännu mer sådär när man faktiskt har nåt att gråta för. Typ saknad och sånna grejer.

Då är det rätt jobbigt att man kan fälla en tår för minsta lilla grej som man tänker på.  Typ en person som man saknar eller så.

Lite småstörigt faktiskt.