Que?
Om jag kollar till höger, ser jag mitt skrivbord.
På skrivbordet, (förutom all annan skit), finns en skål med kladdkakesmet.
Och två vattenglas. Och så fick jag en plötslig impuls som sa att det var en jättebra ide att lägga kladdkakesleven upp och ner i ett vattenglas.
Eh??
Svar på Bon Jovi-frågan: Jag har inget emot Bon Jovi. Alltså, det är ju rätt kul att nostalgipeppa till typ It's my life, Livin' on a prayer och de där hittarna. Jag är inget fan och ingen hater. Har inte så starka åsikter om honom alls, faktiskt.
Men det där var väl inte det insiktsfulla musikintresserade svaret du sökte, misstänker jag. Vad kan jag säga? Förmågan att skriva hitlåtar ska inte hånas, men kanske inte geniförklaras heller.
P.S. Jag minns när It's my life kom och var skitpoppis. Jag var tio och lyssnade på radio jämt. En kille i min klass såg Bon Jovi live och det var svincoolt. Vid ungefär samma tid tvingade jag min pappa att ta med mig på turridning, och jag hästen jag red hette Bon Jovi. Kul va? Jag tyckte det. D.S.
Jag förstår din synpunkt. Det är därför jag hatar Takida. Och tycker mycket mindre om Glasvegas än vad jag skulle kunna. Och ja, jag har en miljon exempel på saker jag ogillar för att de överskattade, men du fattar grejen. Just Bon Jovi (som jag vill benämna han, men det är nog godtyckligt) stör mig av någon anledning inte så djupt. Undrar varför. Kanske pga nostalgifaktorn.
Why, thank you! :'D
