Okej, fan vilken patetisk tonårsklyscha jag egentligen är.

Jag sitter här i min säng, lyssnar på Bright Eyes och Håkan Hellström och tycker synd om mig själv.

Lite patetiskt.

Eller lite fint.

Beroende på hur man ser det.

Okej, mest patetiskt. Jag är sjuk. Alltså, mer än mitt vanliga tillstånd av tourettes och allmän psykos. Jag har ont i huvudet och feber och sån skit. Och ja, det suger. Faktiskt.

Nu tänkte jag fortsätta vara som man tror att jag ska... Lyssna lite mera på Håkis och skriva dagbok.