Planen var idag, att jag skulle till gymet. Ja ni hörde rätt. Det är ta-med-en-vän-till-gymmet-vecka och mina vänner tyckte att det skulle vara en bright ide att ta med mig.

Observera nu att jag inte hade något som helst att göra med detta beslut.

I alla fall. En av dessa vänner är sjukt tränad, den andra lite mindre tränad. (fortfarande mer tränad än mig.. men ändå.) Men sedan säger den mindre tränade vännen att hon inte kan idag. Då vill jag inte heller.. Jag vill liksom ha någon med mig som moraliskt stöd, som vet hur det känns att vara otränad. Eller, som jag uttryckte det på msn:

---

Miranda säger:
Men jag är glad ändå, för jag slipper gymmet!

Lina säger:
Vf gör du det?

Miranda
haha.. Hanna kunde inte, och jag vill inte träna själv med Eve för att.... Hon är en biff och jag är en köttbulle!

---

Åh, jag är så grym. Eller, okej. Jag kanske bara har ännu ett bevis på att jag konstant tänker på mat.

Men ändå.

PUSS!