Äkta glädje

Ni har ingen aning om hur glad jag var igår när jag kom hem. Ingen aning.

Igår hade jag basebollturnering. Ja, det var lika hemskt som det låter ungefär. Men jag är hemma nu, och lever fortfarande. Jag har överlevt fyra matcher baseboll med min klass. Det var inte särskilt kul någonstans, men jag är inte ledsen för det. För det är över nu, och jag behöver aldrig mer ha en enda idrottslektion, turnering eller något annat läskigt, med min klass! Jag är helt överlycklig. Jag slipper idrotten med klassen, det som jag har fasat över så många gånger. Det som jag ärligt talat tycker har varit det värsta med högstadiet. Jag vill inte ens gå in på detaljer, men ärligt talat så var idrotten typ det enda som jag verkligen hatade under högstadietiden.
Men jag ska inte älta, det är liksom över nu. Ja, jag vet att jag har gympa på gymnasiet också, men det var mest personerna i min klass som gjorde det så hemskt och jag vågar hoppas att det inte är sådär sjukt många hockeybögar med aggressionsproblem och ADHD som har sökt in till Estet musik.

Åh, jag är så glad. Så gladsågladsåglad.

Kommentarer
Postat av: lelle

är det där du ska gå? vet liksom ingenting, och jag är ju då inte din kusin:)

2009-06-12 @ 16:40:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0