Hur kan jag ha så mycket att göra som jag har nu, (renskriva miffoanteckningar på typ tre A4 från studiebesöket, läsa svenskan, städa rummet, kolla på inspelat VMA's, värma bullar, baka, ta paracetamol, och en massa annat) och ändå bara sitta och kolla i spegeln, lyssna på Kom Ihåg Mig och fundera på hur udda min lugg ser ut med sprej efter en spöregnig dag och hur den ser ännu mer udda ut om jag sätter upp den i diadem?

Mjo, jag kanske, kanske borde lära mig att prioritera.

But then again, vad skulle det vara bra för? ;D